Första advent

Den här helgen blev ju som bekant inte riktigt som vi hade tänkt oss. Men söndagen fick vi vara hemma och njuta. Och det var ju som sagt första advent. Tyvärr blev adventsfikat tillsammans med goda vänner inställt pga väder så vi fick fira ensamma.

På morgonen gjorde jag iordning årets adventsljusstake. Tycker jag fick till det riktigt bra. Julia fick sedan den stora äran att tända första ljuset, vilket hon fixade hur bra som helst.

Framåt eftermiddagen blev det dags för adventsfikat. Vi körde på det vi hade planerat, även om vi var ensamma. Först åt vi en majssoppa med bra fart i. Julia sa att hon tyckte den var god, vilket förvånade mig. Men sen kände hon att den var ganska stark och nöjde sig med några skedar. Till soppan serverades nybakta sesamgifflar.



Efter detta blev det kaffe, "kattbullar", mjukpepparkaka samt apelsin- och pepparkakscheesecake. Det smakade riktigt bra alltihop, även om det hade varit så mycket trevligare i goda vänners lag, men vädrets makter kan vi inte göra så mycket åt.

Hoppas att alla ni andra hade en trevlig första advent.

Jourcentralen och akuten

Helgen bjöd på många saker. Alla inte trevliga. I fredags fick jag åka in till jourcentralen med Linus då han var jätte tät i bröstet och det lät så jobbigt på utandningen. Inne på jouren fick han inhalera adrenalin samt antibiotika utskrivet då han inte bara var tät utan även hade dubbelsidig öroninflammation. :-( Stackarn var helt hysterisk, han skrek säkert en timma i sträck innan han slocknade av ren utmattning i min famn.

På lördagen fick vi bege oss till jourcentralen igen då Linus inte lät mycket bättre i andningen. Den här gången fick vi träffa en jätte bra läkare som Linus dessutom har varit hos när han varit på bvc. Det räckte med att hon kom in i rummet och hörde hur han andades så förstod hon att han hade det jobbigt. Vi fick återigen inhalera, den här gången först ventoline vilket inte hade någon effekt. Sen adrenalin igen, vilket heller inte hjälpte något.

Läkaren skrev därför remiss till barnakuten och vi begav oss av mot KSS. Insåg redan nu att den här lördagen nog inte skulle bli så mysig... Vi kom till akuten vid 16 och fick träffa en läkare först klockan 20! Jag vet ju hur väntetiderna kan vara, speciellt på helgen. Och vi var långt ifrån ensamma där med vårt barn. Det var nästan bara barn som kom in på akutsalarna just den här kvällen.

Hur som helst, läkaren vi fick träffa var jätte bra. Hon talade om att så små barn som Linus, det är inte alltid de ha effekt av inhalationerna, då deras luftvägar är så trånga. Så han kommer tyvärr att få låta såhär, säkert i någon vecka. Men så länge han äter och leker så är det ok. Sen fick han några betapredtabletter och så inhalera igen.

Betapred smakar inget vidare, det vet jag sedan tidigare. Men Linus var så duktig och slurpade i sig det som inget. När han fick lite saft efter grimaserade han dock... ;-) Efter sista inhalationen var han bra trött på allt vad sjukvård hette och klamrade sig fast vid mig och blängde ilsket på sköterskan som gett honom inhalationen. Vilket i och för sig bara fick henne att le, för han såg för söt ut.

Sen fick vi äntligen bege oss av hemåt. Hämtade upp Julia som varit hos mormor hela dagen och åkte hemåt till vårt eget hem. Gissa om det kändes skönt!

Gråhårig?

Julia har påpekat för mig några gånger nu att "mamma, du börjar bli gråhårig!" Nej då, har jag sagt. Det kallas inte grått utan råttfärgat. Det kan se ut som grått, men det är det INTE. Eller försöker jag bara lura mig sjäv, börjar jag bli gråhårig? Efter 30 kommer det ju säger man... ;-)

Förkylning; snor, hosta och feber

Igår var det Julia som var vissen. Hostade hela dagen och sov tre timmar i sträck på förmiddagen. Igår kväll började Linus att snora rejält. Idag är han ledsen och snorar och hostar och termometern visar på 38,3 grader. Men det är sådana tider nu och det är inget annat att göra än att ta på sig det än större tålamodet och försöka göra saker så bra som möjligt här hemma. Hoppas det stannar här nu. Jag har INTE tid att bli sjuk så bakterier och virus det är lika bra att ni vänder direkt, här är ni inte välkomna!

Irit

Patrik har fått irit = regnbågshinneinflammation. Ögat har varit rött och han har haft värk i det en tid. I fredags fick jag iväg honom till vårdcentralen och man misstänkte antingen detta eller "vanlig" ögoninflammation. Idag var han på ögonavdelningen och fick det bekräftat. Nu ska vi droppa droppar i ögat, 1 gång i timman i tre dagar samt en annan typ av ögondroppar 3 ggr per dag. Nu ser han ut som... ja jag vet inte riktigt. :-)

EKG-utbildning

Igår var jag på EKG-utbildning på jobbet. Det skulle vara en liten repetitionskurs för oss som varit föräldralediga en tid samt de som ganska nyss fått körkort på bröstsmärteenheten. EKG ja, det är en hel vetenskap i sig. När jag började på Mava -07 visste jag knappt hur man tog ett EKG och jag kunde än mindre tyda vad som kom ut på de där pappren.

Nu har jag körkort på bröstsmärteenheten vilket innebär att vi granskar skärmar med hjärtövervak dagarna i ända. Även om vi inte tyder hela EKGn just där så måste vi kunna tolka EKGn när patienterna anländer från akuten eller får bröstsmärta på avdelningen.

Igår hade vi först en liten snabb genomgång på det mest basala; normala EKGn, förmaksflimmer, förmaksfladder, ischemi = syrebrist, ST-höjning, ST-sänkning... Men sen började det avancerade, att se vart i hjärtat den ev skadan sitter samt vilket kärl som kan vara angripet!

Ja det här med EKG är verkligen så intressant men oj vad svårt det är. Och man förstår vilket ansvar vi har gentemot våra patienter. "Time is muscle" brukar vår överläkare säga. Och det är sant. Ju längre tid det tar innan behandling sätts in vid hjärtinfarkt, ju större del av hjärtmuskeln går i nekros, alltså dör. Varje 30 minuters fördröjning av rätt vård vid en hjärtinfarkt ger ca 2 år mindre livslängd! Sug på den!

Julias första sleep-over

Ikväll begav sig en spänd och lycklig Julia hem till fam Bäckström. Sara kom och hämtade upp henne då hon ska sova över hos Alvin. Hennes första egna övernattning. :-) (Förutom när Linus kom till världen då hon var "tvungen" att sova över hos våra grannar.)

Julia har gått och frågat ungefär var 10:e minut sedan i morse när Sara ska komma och om det är långt dit. :-) Hon var så mallig när hon tog sin gosedjurshund och sa hej då, vi ses imorgon! Det kändes ändå lite i mamma-hjärtat när hon bara gick sådär lätt.

Vi får väl se om det ska hämtas någon liten tjej som saknar mamma och pappa i natt eller om vi ses först i morgon. Hur som helst så tror jag att hon är jätte nöjd med själva grejen, att sova över hos någon annan. Min lilla stumpa som helt plötsligt inte är så liten längre.