Inte långt kvar nu

Idag begav jag mig in till jobbet för att lägga det sista på mitt schema innan det ska spikas imorgon. Det knöt sig bra i magen när jag vandrade genom källaren på KSS påväg upp till avdelningen. Jag ska börja jobba igen efter mammaledigheten första helgen i oktober och just nu känner jag mig inte alls redo för att gå tillbaka till jobbet. Jag är inte redo för att lämna Linus hos dagmamman! Kanske hade det känts bättre om han hade fått börja på förskolan där Julia är men kommunen ville annorlunda...

Linus precis nykläckt. Förlossningen gick rekordsnabbt; skrevs in 13:02 på förlossningsavdelningen och Linus var ute 13:17!

Tiden har gått så fort. Kan inte fatta att min lille kille fyller ett år snart. Vart har tiden tagit vägen? När det var dags för mig att börja jobba efter att jag hade varit hemma med Julia kändes det lättare. För då behövde jag vuxenumgänge på ett annat sätt än vad jag känner att jag gör nu. Då umgicks jag bara med andra mammor som var hemma med sina barn och det handlade bara om bebisar hela tiden. Den här tiden har inte varit på samma vis. Det har varit skönt att vara hemma och ta hand om Linus och vi har gjort så mycket roligt. Tänk om jag inte behövde börja nu utan kunde skjuta på det ett halvår till....

Linus tio månader.