Tänk vad tiden går fort. Jag minns dagen som igår, den 8e oktober 2009 då det var dags för Linus att äntligen komma till världen. Många beskriver sin förlossning som ett maraton, flera timmars jobb. Min förlossning var snarare som ett 100 meters lopp, snabbt och intensivt. 15 minuter tog han på sig innan det var färdigt. :-)
Linus fick spendera födelsedagen hemma då han dagen innan låg i feber som var en reaktion på stelkrampssprutan. Men då han var feberfri passade vi på att ta med födelsedagspresenten ut, en fin liten kikare.
Vi åkte upp till utkiksplatsen ovanför Cementa och kollade efter fåglar.
Vi såg flera koltrastar som lekte i rönnbärsträden. Flera stora lastbilar och grävare kunde vi också kolla på nere vid stenbrottet.
Grattis i efterskott Linus, ja tänk vad tiden rusar! Stor kram från oss i Linköping
SvaraRadera