Men det är inte bara det att hon ska prata hellre än äta, utan det är svårt att göra henne nöjd vid matbordet. Nästan alltid är det något som inte smakar så bra. Visserligen säger hon det på ett fint sätt, nämligen "det är inte riktigt i min smak". Men för tillfället är det inte mycket som är i hennes smak. Vilket jag tycker är extra tråkigt att höra när jag verkligen ansträngt mig.
Så idag gjorde jag något på chans, något som nog inte så många barn skulle tycka om; pastagratäng med bacon och ädelostsås. Recept från kryddburken. Även om det som vanligt pratades mer än det borde så åt hon en bra portion och sa att det var gott. Det är få saker som gör mig så glad som att se att hon äter och inte bara petar i maten. Så den här middagen blev ju faktiskt riktigt trevlig! :-)
Härligt! :-D
SvaraRaderaSkönt att höra att det finns fler pratkvarnar runt matbordet. Och ååå va det är tråkigt att tjata, för då blir det liksom inte den stämningen man skulle vilja ha vid maten.. men det var ett bra mat-tips förresten:) // Lena
SvaraRadera