Just nu är det här läget för mig. Liggandes ner, rygg, sidan eller kortvarigt på mage. Många timmar sittandes, lite snett, i baksätet på vår bil med Julia lutandes mot min axel, gjorde att min rygg tog bra med stryk.
Kände av det lite i korsryggen när vi kom hem i måndags. Igår var smärtan tydlig och emellanåt högg det till så jag nästan tappade andan.
På kvällen efter olika försök att hitta de rätta punkterna med stretch och tryck och massage så blev det bara sju resor värre. Jag anser mig själv ha hög smärtgräns som fött två stora barn på endast lite lustgas, men den här smärtan var något helt annat. Varje liten felaktig rörelse kändes som om någon högg en kniv i ryggslutet och vred om. Det är ingen överdrift när jag skriver att jag i går kväll låg på golvet och skrek så tårarna sprutade. Varje snyftning skar genom ryggen.
Tack vare Patrik kunde jag komma upp först i soffan och sedan till övervåningen. Utan hans hjälp hade jag nog fortfarande legat kvar på vardagsrumsgolvet.
Idag känns det lite bättre. Det gör fortfarande jävligt ont i ryggslutet då jag gör "fel" men jag har lärt mig vad som är ok. Men större delen av dagen kommer jag ligga här ute i gräset och göra just ingenting.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Fy vad hemskt med sådan smärta! Krya på dig!
SvaraRadera