Saker som berör

Idag har jag läst igenom en blogg som berörde mig otroligt mycket. Den är skriven av Anna som drabbades av bröstcancer när hon ganska nyss hade blivit mamma för första gången. Hon var mitt i livet och allt var så underbart som det ska. Hennes cancer var av en väldigt aggressiv sort och trots alla försök med både cytostatika och strålbehandling avled hon i mars i år. Hon har i sin blogg skrivit om hopp och förtvivlan och när hon själv inte längre klarade av att skriva tog hennes make över och låter läsarna följa med ända till slutet.

Jag behöver inte säga att tårarna trillade när jag läste. Tänk att livet ska vara så orättvist! Men det får en själv att vakna upp en aning, att inse vad det är man faktiskt själv har. Det är klart man inte kan gå runt och varje minut vara innerligt tacksam men det skadar nog inte att ibland bara stanna upp och tänka efter. Då kanske bekymren man själv sitter på för tillfället inte är så stora egentligen.

För några år sedan lästa jag en bok, "Evelina ska minna om mig" av Renée Höglin. Boken handlar om en kvinna som också drabbades av bröstcancer. Hon trotsade sin sjukdom och blev mamma i ett skede då sjukdomen tog en paus. Tyvärr förlorade även hon sin kamp. Jag rekommenderar er att läsa hennes bok också. Den får en precis som bloggen här ovan att stanna upp och tänka. Något vi alla borde göra ibland.